Okej, det här inlägget är ett gnällinlägg – från början till slut – så en varning utfärdas!!!

I dag var första dagen tillbaka på jobbet. En rätt så frustrerande dag. Jag begriper inte varför ens arbetsplats alltid blir ockuperad så fort man lämnar skrivbordet i mer än fem minuter?! Det är inge kul att få schasa bort folk för att sen upptäcka att de bland annat sabbat mina ”finlirsinställningar” på kontorsstolen. Skitsaker, jag vet, man jag hatar att börja första dan på jobbet med tokutbrott på kollegor… Det hade varit finare att få prata semesterminnen i stället för att ge onda ögat till höger och vänster.

När jag äntligen lyckades stöka undan två tusen mejl och gigantiska högar med konstiga lappar bröts strömmen… Kul. Att prata med supporten på Vattenfall kändes som om att vara med i dolda kameran. Absurt idiotiskt. – Jamen om inga proppar, säkringar, gud vet vad, har gått här, kan det inte vara något hos er på Vattenfall?!! ”Näe, hos oss ser allt ok ut!” – Jamen varför har inte vi och grannhusen el då?! ”Jaaa, det låter ju konstigt. Men jag kan inte se något här i datorn. Om du inte hör av oss inom en timme så kan du ju ringa igen om du vill. Vi ska se om vi hittar nåt fel. Vi ringer dig så fort vi hittar något…” (Jag har fortfarande inte fått något samtal) Vart hittar de supportmänniskor någonstans?!

Dessutom så upptäckte jag att min chef lyckats ta död på min Fredskalla (Vilket är HÖJDEN av ironi!). Jag har haft den där plantan i flera år och jag trodde faktiskt ärligt att jag kunde låta någon annan ta hand om den i två veckor. Men icke. Den var stendöd. Jag blir ganska känslosam när växter jag pysslat om dör. Ledsen faktiskt. Jag tror att jag ska lämna krukan mitt på hennes skrivbord och se om hon fattar vinken 😉

Nä, ska vi köra några semesterbilder nu?!

Bild 1 + 2 + 3: Danmarksbron är verkligen majestätisk! Jag har åkt över bron förut men det är lika spännande varje gång! Solnedgången över Köpenhamn var också något i hästväg, som om skyn fattat eld! 

 Bild 4 + 5: Vad kan jag säga om att färdas genom Tyskland via Autobahn? Så astrist att det gränsade till vansinne. Att det dessutom regnade som helvetet brutit loss gjorde inte saken bättre. Efter många om och men så sov vi på det här hotellet andra natten. Arkitekturen är som hämtad från en förort till Moskva 1973. Men inne var det rent och fräscht med väggar klädda i marmor. Frukosten gjorde mig dessutom glad – inga misshandlade bacon och kaffet var varmt! 

Alla bilder är tagna med min iPhone.